Foto : Rickard Kilström

Som student på högskolan förväntas det av dig att du hittar och använder relevanta källor inom ditt ämne. Fundera över vilka källor som är relevanta för din uppsats.

Inom vissa ämnesområden är tryckt text eller verk som bilder, musik och film viktiga källor och inom andra ämnesområden används i huvudsak empirisk data. Inom humaniora och samhällsvetenskap används ofta termerna primär-, sekundär- och tertiärkällor eller – litteratur. Primärkällor är originalverk, insamlat material och data från egna undersökningar. Texter som beskriver primärkällor kallas sekundärkällor, medan texter som sammanfattar litteraturen inom ett ämne, som till exempel ett uppslagsverk, kallas tertiärkällor.

• Primärkällor: Originalverk (litterära verk, film, musik, fotografi). Historiska källor (brev, kartor, dokument, manuskript). Empirisk data (intervjumaterial, observationer, och statistik).
• Sekundärkällor: Verk som innehåller primärkällor, till exempel vetenskapliga artiklar och monografier, avhandlingar och magisteruppsatser, läroböcker, populärvetenskapliga artiklar och krönikor. Om en författares originalarbete är skrivet på ett språk som du inte behärskar, eller om du är inne på ett nytt ämnesområde, kan det vara en idé att använda sekundärkällor för att lättare tillägna dig huvudidéerna hos centrala forskare.
• Tertiärkällor:  Källor som bygger på primär- och sekundärkällor, såsom biografier, lexikon och databaser.

Ofta är källorna inte rena primär-, sekundär eller tertiärkällor utan en blandning av dessa. Beroende på hur en text används kan den fungera som antingen en primär- eller sekundärkälla. Om en forskare inom samhällsvetenskap till exempel beskriver resultaten av en statistisk undersökning i en artikel så är artikeln en sekundärkälla till den aktuella statistiken. Om en lingvist sedan studerar språkbruket inom ämnet som artikeln tillhör kan den emellertid fungera som primärkälla.